Psykisk hälsa

Målområde: Antalet slutenvårdade och omkomna till följd av självdestruktiv handling ska minska under perioden 2020–2023 i jämförelse med 2016–2019.

Varje år omkommer cirka 800 000 personer i suicid världen över, vilket motsvarar ungefär en omkommen person var fyrtionde sekund. Globalt är suicid den näst vanligaste dödsorsaken i åldersspannet 15–29 år och i vissa europeiska länder till och med den vanligaste dödsorsaken. WHO har ett globalt mål att minska antalet suicider med 15 procent till år 2023.

Sedan början på åttiotalet har suicidstalet i Sverige minskat fram till 2000-talet från en nivå som då var den högsta någonsin, till att plana ut under 00- och 10-talet. Av de 170 länder som är listade av WHO ligger Sverige på plats 60 i suicidstal. Den positiva trenden som Sverige haft gäller dock inte ungdomar och unga vuxna i åldersgruppen 15–24 år där suiciden legat på ungefär samma nivå under en längre tid. Bland unga flickor har suicidförsöken ökat.

I Sverige omkom totalt 1588 personer i suicid år 2019. Män är starkt överrepresenterade, 1078 av de omkomna var män och 510 var kvinnor. I Sverige är suicid är den vanligaste dödsorsaken bland män i åldern 15 – 44 år och den näst vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i samma ålder. Generellt säger man att det på varje fullbordat suicid går 20 suicidförsök och 100 personer med suicidstankar eller som har en plan för genomförandet av suicid.

Statistik

Nedan presenteras statistik från Försäkringskassan om sjukfrånvaro till följd av psykisk ohälsa, samt en samhällsekonomisk beräkning av konsekvenserna.

Femtio procent av alla pågående sjukskrivningar i Jönköpings län berodde 2019 på psykisk ohälsa. År 2010 var denna siffra 29 procent. Samhällsförlusten för sjukskrivning i Sverige uppgår till 64 miljarder kronor per år exklusive kostnaden för vårdinsatser och utbetalning av sjukpenning och rehabiliteringspenning. Den samhällsekonomiska kalkylen uppskattar det samhällsekonomiska värdet som går förlorat då arbete inte kan utföras på grund av längre perioder av sjukskrivning. En minskning på 30 procent i andelen sjukskrivna skulle innebära en samhällsvinst på 67,5 miljoner i Vetlanda och 80,4 miljoner i Nässjö.

Nässjö kommun

Mellan 2009 och 2013 var antalet slutenvårdade till följd av suicid och försök till suicid relativt stabil men högre i jämförelse med riksgenomsnittet. Däremot var frekvensen av omkomna något lägre än riksgenomsnittet. 2014 skedde en förändring i antalet omkomna vilket innebar en nedåtgående kurva, medan andelen slutenvårdade fortsatte på en liknande nivå som innan. Åren 2015 till 2017 steg återigen andelen omkomna och slutenvårdade för att återigen minska under 2018 och 2019 i andelen omkomna och slutenvårdade. Under 2019 slutenvårdades 64 personer i Nässjö kommun och 3 personer omkom.

Vetlanda kommun

Under perioden 2009 till 2016 skedde en gradvis ökning av andelen slutenvårdade till följd av suicid eller försök till suicid, för att sedan minska fram till 2019. Antalet omkomna till följd av suicid eller försök till suicid har varierat kraftigt under perioden 2009 till 2016. Från 2016 till 2019 mer än fördubblades andelen omkomna till följd av suicid. Under 2019 slutenvårdades 27 personer och 10 personer omkom.

Tolkning av statistiken

Regeringen beslutade redan 2008 om en nollvision om att ingen ska behöva ta sitt liv, vilket innebär att varje fullbordat suicid är ett misslyckande. Då statistiken bygger på ett relativt litet underlag – vilket är positivt – kan enstaka år ge stora procentuella variationer. Att tolka statistiken är komplext och det finns många bakomliggande faktorer som kan påverka underlaget när den består av ett relativt fåtal individer.

Förebyggande arbete

Som i allt folkhälsoarbete är uthållighet och kontinuitet framgångsfaktorer. För att ge förutsättningar för god psykisk hälsa, minskat antal omkomna och slutenvårdade till följd av självdestruktiv handling är det viktigt att använda evidensbaserade metoder. Att löpande se över vilka befintliga insatser som behöver förstärkas eller vad som kan tillföras är en självklar del i arbetet.

Temagrupper och aktiviteter

Nässjö kommun

På grund av pandemin har arbetet med uppstart av temagruppen dröjt. En inbjudan till ett första möte är utskickat.

Sedan 2020 arbetar förbundets folkhälsosamordnare 20 procent som samordnare inom suicidprevention åt Nässjö kommun i samarbete med Region Jönköpings län. Kommunen deltog i Psykiatriveckan 2020.

Vetlanda kommun

På grund av pandemin har arbetet med uppstart av temagruppen dröjt. En inbjudan till ett första möte är utskickat.

Under 2020 hölls 11 utbildningar i Första hjälpen till psykisk hälsa, med totalt 157 deltagare. Första hjälpen till psykisk hälsa är ett evidensbaserat program som syftar till att öka beredskapen hos allmänheten att i vardagen uppmärksamma och hjälpa till vid psykisk lidande. Programmet syftar även till att minska fördomar och negativa attityder kring psykisk ohälsa och sjukdom.

Sedan 2020 arbetar förbundets folkhälsosamordnare 20 procent som samordnare inom suicidprevention åt Vetlanda kommun i samarbete med Region Jönköpings län. Kommunen deltog i Psykiatriveckan 2020.

13 personer utbildades i Våga prata om psykisk ohälsa, vid totalt 3 tillfällen, som riktade sig till strategiska personer i näringslivet. Syftet var att öka uppmärksamheten och beredskapen för att möta en ökning av psykisk ohälsa under pandemin till följd av restriktioner.

För att öka förmågan för operativ personal att hantera hot om suicid genomfördes sju övningar under 2020.