Folkhälsa är ett mått på en befolknings samlade hälsotillstånd, både vad det gäller nivå och fördelning av de samlade individernas hälsa. Folkhälsa handlar om goda och likvärdiga livsvillkor för hela befolkningen.
Folkhälsoarbete syftar till att genom generella insatser främja hälsa och förebygga fysisk, psykisk och social ohälsa. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Försämras levnadsvillkoren för vissa grupper, försämras folkhälsan. Om skillnaderna i levnadsvillkoren minskar, förbättras folkhälsan.
Det finns olika faktorer som påverkar hälsan, där exempelvis den fysiska och sociala miljön i vilken vi arbetar, bor och tillbringar vår fritid påverkar vårt mående. Livsmiljön är också vår möjlighet till kommunikation mellan platser, att resa kollektivt mellan orter, kunna cykla till skolan, lekplatser och grönområden.
Livsvillkor, exempelvis samhällssystem, samhällsekonomi och välfärdssystem påverkar vår hälsa. Livsvillkoren ligger ofta utanför den enskilda individens omedelbara kontroll, men påverkar förutsättningarna för våra levnadsvillkor. Exempel på levnadsvillkor är individens utbildning, ekonomi, yrke, socioekonomiska bakgrund och boendemiljö.
Även levnadsförhållanden har stor påverkan på individens hälsa och handlar om beteenden i vardagen som individen själv kan kontrollera genom att röra på sig, äta rätt, finnas i sociala sammanhang och att kunna påverka sin situation. Individen kan också undvika negativa vanor, så som rökning, droger, riskbruk av alkohol, överdrivet spelande med mera.
Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det är av stor vikt för allmänhälsan att känna sammanhang och gemenskap i vardagen och på arbetsplatsen, i skolan, bland kamrater och nära och kära. Även tillit, tilltro till sin egen förmåga och hopp och framtidstro är avgörande för allmänhälsan hos en individ.
Individens ålder, kön och arv har också stor betydelse för hälsan, men dessa går inte att påverka.